Summan av kardemumman gällande den nya förordningen om EU-varumärken

Även om ursprunget till uttrycket ”summan av kardemumman” förmodligen har gått förlorat i tiden, används uttrycket fortfarande för att uttrycka en slutsats som ofta är ett resultat av en långvarig exponering för information.

Detta är vår “summan av kardemumman” gällande 2017 års nya förordning om EU-varumärken.

Den 1e oktober 2017 ändrades förordningen gällande EU-varumärken, och inte lite heller. Förordningen var en fortsättning av de förändringar som trädde i kraft i mars förra året där – bland annat – myndigheten bytte fram från OHIM till EUIPO (European Union Intellectual Property Office) och CTM (Community Trademark) bytte namn till det kanske mer logiska EUTM (EU Trademark).

Nu var det dags för resten av ändringarna att träda i kraft.

Informationen gällande den nya förordningen var sedvanligt komplicerad, trots EUIPO’s försök att vara pedagogiska (läs mer här).

Här nedan följer vår förenklade/skräddarsydda version av EUIPO’s förenklade video om förändringarna. Helt klart sevärd, vi kommer förklara den efteråt.

Fortfarande med oss? Bra!

För det första, vi skalar bort de förändringar som enbart påverkar oss som juridiskt varumärkesombud (då detta är vår huvudvärk, inte er), det är istället den inverkan det kommer ha på er som varumärkesägare som vi kommer fokusera på.

Den mest uppseendeväckande förändringen är “avskaffandet av kravet på grafisk återgivning”.

Låter bra, men vad innebär det i praktiken?

Innebörden
Den gamla förordningen var baserad på en “analog” inställning till varumärkesskydd, detta innebär att varumärken enbart var något som kunde avbildas på ett pappersark. Avskaffandet av vad som varit en väldigt begränsande aspekt av varumärkesansökningsprocessen kommer nu resultera i helt nya möjligheter då det nu kommer gå att ansöka om varumärken som enbart är möjliga att presentera digitalt.

EUIPO kallar det ett ”what you see is what you get” system.

Detta innebär att from. 1 oktober får kännetecken i en varumärkesansökan ”återges i valfri lämplig form med användning av allmänt tillgänglig teknik, så länge återgivningen är klar, precis, fullständig i sig själv, lättillgänglig, tydlig, beständig och objektiv”.

Detta har resulterat att vi nu har följande uppsättning varumärkeskategorier:

• Ordmärke
• Figurmärke
• Formmärke
• Positionsmärke
• Mönstermärke
• Färgmärke (enskild färg)
• Färgmärke (kombination av färger)
• Ljudmärke
• Rörelsemärke
• Multimediemärke
• Hologrammärke

De flesta av dessa kategorier kan uppfattas som helt nya, men flertalet har faktiskt varit möjliga att registrera ett bra tag. Skillnaden som avskaffandet på grafisk återgivning kommer innebära är att ansökningarna (förhoppningsvis) kommer vara mer representativa för det som de ämnar att skydda. Vi tycker dessa förändringar är en välkommen utveckling som gör att varumärkesrätten kommer ifatt med hur moderna företag kommunicerar.

Emellertid är förändringen ganska reaktiv i det att det inkluderar aspekter av varumärken (marknadsdefinition, ej juridisk) som varit möjliga att skapa och kommunicera under många år. Uppvisar detta en mer framåtlutad inställning till regleringen av varumärkesrätt, och kommer berörda varumärkesmyndigheter vara mer proaktiva i framtiden? Det får tiden utvisa.

För mer information om den nya förordningen om EU-varumärken, kontakta oss!