Ports Group / Blogg / Hur ska man egentligen tänka vid tillverkning eller lansering av ett varumärke i Ostasien?
bruce-mars-0_X3a7DP2oo-unsplash

Svenska bolags export till Ostasien har ökat lavinartat de senaste åren. 2018 rapporterade Dagens Näringsliv att svenska företag under 2016 exporterade för ca. 46 miljarder kronor endast till Kina. Samma källa menar på att stora svenska bolag har uppskattningsvis 20-25% av sin omsättning i Asien, en siffra som väntas öka till uppemot 30-40% de kommande åren, som ett resultat av Kinas höga utvecklingspotential. Enligt experterna är det med andra ord ett hett tips att öka sin tillväxt i Ostasien, framförallt i Kina.1

Men att styra om exportkompassen till Ostasien är lättare sagt än gjort. Det finns en hel del varumärkesrelaterade problem man kan råka ut för. Den kinesiska marknaden är inte bara väldigt åtråvärd ur ett exportperspektiv, utan har sedan länge varit ett lukrativt tillverkningsland.1 Många svenska bolag bekräftar bilden att många piratkopierade varor florerar på marknaden. Då kopior oerhört snabbt kommer ut på marknaden gäller det att omedelbart hitta källan till den olagliga produktionen.

Med detta sagt, kommer jag här kortfattat redogöra för mina mest grundläggande tips till er som planerar att exportera till Ostasien, eller för er som redan har produktion där.

Men först, de tre vanligaste problemen västerländska företag stöter på i Ostasien:

• ”Trademark Squatting”
Kinesiska företag scannar av marknaden i Europa och USA för nya varumärken, som sen registreras i Kina. När den ursprunglige varumärkesägaren sedan vill etablera sig i Kina resulterar det i en stämning från den kinesiska varumärkesägaren. Tyvärr är det ofta svårt att bevisa att en registrering skett i ond tro, det vill säga med vetskap om att varumärket redan existerar. Dessutom, för de företag som redan har tillverkning i exempelvis Kina, är det ett krav enligt kinesisk lag att man registrerar sitt varumärke även i Kina. Problematiken som uppkommer om man inte har rättigheterna till sitt varumärke i produktionslandet är att kinesiska tullen kommer stoppa alla varor från att lämna landet, detta eftersom de klassas som smuggelvaror. Att rättsligt bevisa sin oskuld i detta läge är i princip omöjligt om man då inte har en varumärkesregistrering i tillverkningslandet.2

• Renommésnyltning
Svenska företag har lyft ”renommésnyltning” som ett problem i asiatiska länder såsom Kina, Indien och Japan. I marknadsföringen av sina egna produkter åker då aktörerna snålskjuts på ett annat varumärkes goda rykte. Exempelvis kan varumärken i asiatiska länder registreras med det inhemska skriftspråket så det betyder och/eller låter som ett annat registrerat varumärke. Eftersom det inte handlar om exakt samma tecken som det riktiga varumärket är det då svårt för företag att hävda sin rätt rent juridiskt.2

Sportvarumärket New Balance är en av de företag man kan läsa om som åkt på mest problem med Kina och varumärkesintrång samt Renommésnyltning. Läs mer om det här.

• ”Domain Squatting”
Domännamnsregistreringar i Kina följer samma mönster som varumärkena. Trots att ett domännamn inte är en renodlad immateriell rättighet hänger det som bekant tätt samman med både varumärkets identitet samt dess juridiska skydd. Webbsidor med identiskt eller liknande kännetecken som ett varumärke registreras, med följden att internetadressen ”blockeras” från att kunna registreras av varumärkesinnehavaren. Vanligtvis används detta domännamn sedan i försök till epostbedrägeri gentemot bolagets faktiska kunder.2

Vad ska man då tänka på för att förhindra dessa problem?

  1. Registrera ert varumärke innan lansering samt om ni har tillverkning i det asiatiska landet.
  2. Tänk på att en varumärkesansökan i exempelvis Kina kan ta upp till två år innan den är godkänd.
  3. Registrera även varumärket med inhemska tecken, exempelvis kinesiska.
  4. Sätt upp en Tullanmälan för att stoppa eventuell import av piratkopior från Asien till Europa.
  5. Registrera de viktigaste/mest relevanta domännamnen i Asien, som exempelvis:
    .cn för Kina
    .com.cn även den för Kina
    .in för Indien
    .jp för Japan
    .online som är en ny toppdomän som många onlineföretag använder sig av i Asien.

Domännamnsskyddets omfattning är givetvis beroende av er nuvarande – och framtida – verksamhet, därför skiljer det sig alltid från bolag till bolag.

Om ni vill ha hjälp med någon av dessa åtgärder, eller bara vill veta mer, kontakta oss!

 

Källor
1 Dagens Näringsliv
2 Piratkopiering i världshandeln

Relaterad läsning

Black Friday threat against your brand

Black Friday – ett möjligt hot mot varumärket?

Strategi
Varumärkesskydd
Varumärkessäkerhet
SV
pll_619fa17655ea4
25, november 2021
Inför stora kommersiella helgdagar ökar intrång på ett varumärke online markant, Black Friday är inget undantag. L...